Ibland önskar jag att jag kunde sätta på repeat, göra det man gjort, ogjort, det man sagt osagt och det man känt har man aldrig känt. Stanna tiden och göra allt annorlunda. Mitt hjärta kan inte andas, det är skjutet i flera delar och ingen del hittar tillbaka där den först satt.
Det är som att leva i en värld av missförstånd och en tjock dimma som man aldrig hittar ut ifrån, någonsin. Det man älskar slutar man inte älska bara för man vill det och det man gör blir inte ogjort bara för man vill det.
Jag vill ställa mig i regent de dagar det faller, skrika så att luften tar slut och gråta tills det inte längre finns något inom mig förutom ett tomt hjärta, bara det att hjärtat är aldrig tomt.
Luften tar slut när man försöker hitta sig själv och om man aldrig gör det så finns det ändå tillräckligt mycket luft för att leva.
/ tusen tankar, kan inte somna..
Kommentera